Vad handlar projektet om?

Att göra en förflyttning från traditionell återvinningscentral till en ombonad och hemtrevlig mötesplats där saker får ett nytt liv.

Återbruket i Skärholmen är både en mini-återvinningscentral, en gebort-butik och en verkstad. Det finns personal och utrustning för att kunderna ska kunna laga och förädla både cyklar, kläder och möbler.

Utgångspunkten var en sliten postsorteringslokal med enkla ytskikt. Genom att addera färg och mönster direkt på befintliga ytor, så har man inte behövt byta ut några material, utan kunnat behålla det som fanns. Färgerna är pastell för att skapa en varm, glad, och välkomnande plats.

Vad har vi lärt oss?

Nyckeln till hållbarhet handlar om samverkan och process, utbildning, engagemang och vilja. Viljan fanns hos de flesta inblandade parterna, men det var ändå svårt och en utmaning att göra annorlunda än man brukar. Det blir ju en helt annan process – där man utgår ifrån det man har i sitt skapande och byggande – istället för att rita exakt eller köpa nytt från hyllan.

Den fasta inredningen var en utmaning, allt som var löst var lätt.

Vad har gått bra?

Det har varit en lärande process om vilka begränsningar och möjligheter som finns. Lokalen fungerar bra, fin och bra arkitektur och vi har fått god publicitet.

Vi är glada att den interiör/exteriör som byggdes av återbrukade material fick en så fin finish, så att de hamnar i samma klass som något som hade varit nytt.

Vad kan bli bättre?

Det bör bli en annan uppdelning av projekteringen. Det borde läggas mindre tid på ritningar/bygghandling och mer tid på process/samverkan. Det hade varit bra att ha med en arkitekt/processledare arkitektur under hela resan för att utbilda, peppa, uppmuntra, följa upp byggare och hantverkare framförallt i genomförandeskedet. Det hade gjort det det lättare att ställa krav.

Bygghandlingen får inte var för strikt. Viktigt att göra skillnad mellan de mått och färgkulörer som måste vara exakta och de där man kan tillåta en större frihet. De kan beskrivas med ett spann som måtten kan variera mellan. Viktigt att det är mer fokus på att beskriva en funktion, istället för en exakt lösning för att uppmuntra till kreativitet.

Om bygghandlingarna som hantverkarna har lämnat pris på är för strikta, finns det ingen mån att skapa/improvisera själva. De räknar ju på det som är ritat och då blir det billigare för dem att köpa färdigt från hyllan eftersom det är dyrt med arbetskraft i Sverige och material är billigt.

Det behövs också en tydlig kravställning om hur byggavfallet ska återbrukas. Nu var det oklart hur det löstes.

Utmaningar: Hantverkarna ville ej använda sina verktyg på återbrukat material. De ville tex ej såga i trä de inte var säkra på om det fanns spik eller dra ut spik med dem.

Positiva effekter

Totalt sätt är ca 20-30% återbrukat material:

· Skivmaterial från ÅVC blev bänkar i textil och cykelverkstad

· Metall från en rutschkana på inlämningsdisk

· Ca 250 löpmeter bastupanel till inlämingsdisk och avlastningsdisk

· En del gipsskivor, plywoodskivor och isoleringsmaterial räddades från ÅVC och användes i ombyggnationen av lokalen

· Svängdörr från lokalen återanvändes på annan plats i lokalen – rekonditionering

· 18 st Jalusiskåp från kontor blev fast arbetsyta och förvaring

· Stommen ca 250 löpmeter virke på gradäng utanför återbrukat material från trädäck (yttre trä - ej återbrukat)

· Materialet till ljuskyltarna är gjorda av gamla skyltar

· Lysrör och armaturer blev ny pilskylt utomhus

· 2 dörrar från lokalen användes på nya platser

· 7 m2 kakel och kakelfix från ÅVC (som någon annan kastat där)

· En del metalreglar, spackel, skruv och infästningar från andra byggen där entreprenören fått över

. Alla möbler och lös inredning

· Bänkar i trä-verkstaden räddade från återvinningscentral

· Möbler från Stockholms stads interna bytes-site Stocket

· Verktyg och andra tillbehör insamlat från ÅVC