Vad handlar projektet om?

IVL Svenska Miljöinstitutets kontor i Göteborg blev trångt när många nya medarbetare anställdes på kort tid. I stället för att flytta valde man att renovera för att skapa mer plats och kunna sitta kvar i de centralt belägna lokalerna nära Chalmers. Och man ville att lokalerna skulle anpassas med så stor miljöhänsyn som möjligt. Parallellt med renoveringen använde IVL sig självt som fallstudie i ett projekt med fokus på arbetsmetoder vid återbruk av kontorsinredning. Syftet var att ta fram en guide, med bland annat klimatdata för olika produkter, som ska underlätta för inredningsarkitekter, beställare och fastighetsägare att återanvända möbler och fasta interiöra byggprodukter mer än i dag.

Vad har vi lärt oss?

Återbruk innebär både en kostnadsbesparing och en miljövinst, även om produkterna behöver rekonditioneras eller repareras. Återanvändningen måste tas upp i ett tidigt skede. Allt som tillkommer efter projekteringen blir en extrakostnad för hyresgästen eftersom det är då det avgörs vilka produkter som ska köpas in. Kravställning – beställaren behöver ställa krav på återanvändning, men arkitekter och fastighetsägare måste också visa på dess nytta. Leverantörer och underleverantörer ska känna till dessa krav. Inventering och värdering – att tidigt inventera vilka material och produkter som finns och kan återanvändas, antingen i den egna lokalen eller på annan plats, och anpassa kravspecifikationen ska efter det. Koppla in en återbruksleverantör som kan ta hand om det som kan återanvändas på annat håll. Det behövs tydliga och mätbara mål för att klargöra förväntningarna mellan hyresgäst/beställare, fastighetsägare och arkitekt. Helst ska beställaren specificera vad man vill återanvända. Här kan en hyresgästrepresentant vara en god hjälp. Insynen blir bättre om fastighetsägaren och beställaren gör en gemensam projektering. Om planlösningen ändras i ett sent skede påverkar det i hög grad vad som går att återanvända. Höga krav, som när det gäller ljud, kan förhindra återanvändning av produkter. I vissa fall ställs samma ljudkrav för samtliga ytor oavsett användning. Men kanske behöver inte beställaren ha högsta ljudklass överallt?

Vad har gått bra?

Mer av de befintliga delarna i byggnaden kunde återbrukas genom att parterna diskuterade sig fram hur man kunde justera planlösningar och revidera krav utan att kompromissa med kvaliteten.

Vad kan bli bättre?

Det är en ovan process att köpa in begagnat byggmaterial, därför återanvändes främst material från de egna lokalerna och kompletterades med nya byggprodukter. Möbler är enklare att köpa begagnat. Det saknas lokala återbruksentreprenörer som kan ta emot begagnade fasta byggprodukter. På möbelsidan finns fler aktörer.

Positiva effekter

I de nya lokalerna är 70 procent av möblerna återanvända. Cirka 50 procent av fasta interiörer som dörrpartier, akustikskivor, innerväggar (glaspartier) och VVS-produkter är återbrukade. Om alla möbler och interiöra byggprodukter hade köpts nya hade klimatbelastningen uppgått till cirka 100 ton koldioxidekvivalenter. Återbruket har sparat cirka 60 ton koldioxid jämfört med nyinköp. Ytterligare runt 20 ton koldioxid kan sparas i och med att begagnad inredning har sålts eller donerats och möjliggjort återbruk på annat håll. Återbruket av möbler har gett en kostnadsbesparing på 30 procent jämfört med nyinköp. Detta trots att en del möbler har rekonditionerats samt att inventering, design och inköpsprocess har tagit längre tid än nyinköp.

Vad har kunnat återanvändas

︎Möbler: Kontorsstolar, konferensstolar, skrivbord, mötesbord, hyllor, soffor, fåtöljer, ljuddämpande skärmar. Byggprodukter: Dörrpartier, innerväggar, innertak (akustikskivor), VVS-produkter som toaletter och handfat. Annat: Kabelkanaler, kablar, datorskärmar, entrédörrar, dörrautomatik, dörrstängare. Dessa ingår dock inte i beräkningarna ovan.

Cirkulära material som använts

Möbler och byggprodukter