Ställt inför den störa material- och energiförbrukningen från byggbranschen samt de störa mängder avfall som den genererar har det blivit uppenbart att byggindustrin behöver bryta med sina traditionella sätt att arbeta och istället fundera på hur en omställning till en cirkulär ekonomi ska gå till. Projektet som har genomförts är en förstudie som gör en kartläggning av befintliga metoder och verktyg för att minska materialsvinn inom branschen och lämnar förslag på verktyg och arbetssätt för att lyfta frågan kring materialsvinn som en viktig parameter vid framtagandet av kravspecifikationer för byggprojekt.
Digitalisering är en avgörande faktor för minskat materialsvinn. Det är också uppenbart att ny teknik och innovativa arbetsmetoder kommer snabbt inom branschen. Några exempel på detta är nya upphandlingskriterier för hållbara avfallsflöden i byggsektorn, digitalt byggande (BIM och VDC), digitala plattformar och marknadsplatser (t.ex. CC Build), användning av prefabrikation (moduler och standardmått), nya tekniker för infästningar, retursystem för vissa material samt enstaka initiativ inom återbruk.
Idag finns det redan ett antal etablerade verktyg och metoder på marknaden som kan hjälpa både projekterings- och byggprocessen med att minska materialsvinn och därmed bidra till övergången till en cirkulär ekonomi inom byggbranschen.
Många producenter och återvinningsföretag har utvecklat metoder för att samla spill och använt material från bygganläggningar och därmed främja cirkulär ekonomi genom att förstärka och förenkla återbruk och återvinning av material.
Flera av byggcertifieringssystemen börjar innefatta poäng för materialval som främjar återanvändbarhet eller återvinningsbarhet.
Flera av de intervjuade aktörerna anser att ökat återbruk leder till en resurseffektiv materialanvändning. De flesta aktörer är övertygade om att det finns stora vinster att göra med ökat återbruk och effektivare återvinning, inte bara för miljön men även sociala och ekonomiska fördelar.
Återbruk av byggprodukter är fortfarande i sin linda, det saknas enkla verktyg och hjälpmedel som synliggör värdet (både ekonomiskt och miljömässigt) av den vinst som görs genom att återbruka produkter. Det saknas även incitament för fastighetsutvecklare, fastighetsägare och hyresgäster att gå ifrån traditionella metoder till mer cirkulära affärsmodeller. Det finns ett glapp mellan forskningen och verkligheten, det bedrivs mycket bra forskning och pilotprojekt men det leder inte till en långsiktig förändring av branschen.
Hinder för återbruk av material och byggprodukter berör framförallt kvalitetssäkring och ansvar, men även tillgänglighet av material, spårbarhet, brist på kompetens inom demontering, transport och förvaring av material, konsumtionsnormer samt att säkra upp tillräckliga volymer av material.
Åtgärder som kan medföra positiva effekter gällande minskat materialsvinn har identifierats i förstudien.
Angående byggkomponenter så är det prefabricering, standardisering och modulbyggande byggmetoder som främjar minskat materialsvinn. Ett modulärt tänkande ger bättre kontroll på kvalitet, underlättar montering och demontering, stimulerar återanvändning och minimerar spillet från såväl produktions- som användningsfasen. Detta är särskilt tillämpbart för produkter som innehåller giftiga material, de måste vara demonteringsbara för att förenkla utsortering.
Angående val av material och leverantörer är det avgörande att välja leverantörer som återtar spill från installation och materialåtervinner de produkter som byggs in. Vidare krävs det medvetna val med syfte att välja material som i första hand är miljöcertifierade och där dokumenterade egenskaper om återvinningsmöjlighet, resursanvändning, miljöpåverkan med mera är transparenta.
Åtgärder och metoder för minskat materialsvinn i byggskedet, handlar till stor del om att använda sig av en avfallshanteringsplan, gärna en digital version. Det finns många rekommendationer kring avfallsplaner i litteraturen.
Det finns många fördelar med att integrera digitalisering i byggprojekten för att alla material, resurser, aktörer och deras åtgärder, tidsplaner, återbruksåtgärder med mera kan finnas i en enda databas. En databas som gör det enkelt att hitta information om hela konstruktioner, om materialets egenskaper och att främja återanvändning, återvinning och uppnå minsta möjliga materialsvinn.
Övrigt
Stockholm
-