Vad handlar projektet om?
Hoppet förskola startade som ett pilotprojekt för Göteborgs stad med ambitionen att visa att det är möjligt att bygga en helt fosilfri förskola. Projektet var en nybyggnation där både byggnad och utemiljö utvecklades med cirkulära principer som grund. För MARELD började arbetsprocessen med att undersöka hur man kunde utveckla det som redan fanns på plats till fullo. Istället för att förändra landskapet i grunden var ambitionen att bevara den befintliga naturmarken och låta den bli en central del av förskolans identitet. Genom att minimera ingrepp, återbruka material och välja biobaserade, lokala alternativ där nya material behövdes skapades en utemiljö med låg klimatpåverkan och hög kvalitet.
Projektet genomfördes som ett partneringprojekt där beställare, entreprenör och projektörer arbetade tillsammans från ett tidigt skede. Den gemensamma målbilden blev en viktig drivkraft genom hela processen.
Vad har vi lärt oss?
Hoppet förskola visar att cirkulärt byggande bygger på mer än enskilda materialval – det handlar framför allt om samarbete, engagemang och ett gemensamt mål.
Vi har lärt oss att:
- En gemensam målbild hos alla aktörer är avgörande för att kunna hitta nya och hållbara lösningar.
- Tidig inventering av återbrukade material är viktig för att kunna låta materialen påverka gestaltningen redan från början.
- Den största resursen ofta redan finns på plats – i form av befintlig natur, befintliga strukturer och material som kan få nytt liv.
- Ett nära samarbete mellan discipliner gör det möjligt att lösa komplexa frågor tillsammans och hitta bättre lösningar än vad varje aktör hade kunnat göra ensam.
Vad har gått bra?
- Byggnaden nådde ca 70 procent minskad klimatpåverkan jämfört med den traditionella typförskolan som användes som jämförelse.
- Den befintliga naturmarken kunde bevaras och blev en viktig kvalitet i utemiljön.
- Återbrukade material och produkter kunde integreras på ett naturligt sätt i gestaltningen.
- Samarbetet mellan projektets olika aktörer fungerade mycket väl och skapade en stark laganda där alla bidrog till att hitta lösningar.
- Landskapsarkitektens kontinuerliga närvaro under byggskedet gjorde det möjligt att anpassa ochkvalitetssäkra lösningar på plats.
Vad kan bli bättre?
- Återbrukade material och produkter hade behövt inventeras tidigare i processen för att ge större möjlighet att påverka gestaltningen från början.
- En tidigare dialog med materialleverantörer och lager hade kunnat skapa fler kreativa möjligheter och minska behovet av sena lösningar.
- Eftersom projektet var innovativt och mycket gjordes för första gången var tidsramarna en utmaning. Mer tid för test, inventering och utveckling hade kunnat ge ytterligare förbättringar.
Positiva effekter
- Projektet fick en låg klimatpåverkan genom minimerade ingrepp, återbrukade material och biobaserade alternativ.
- Kunskapen om cirkulärt byggande har stärkts hos både beställare, entreprenörer och projektörer.
- Värdet av att bevara istället för att skapa nytt lyftes fram genom att den befintliga naturen fått stå i centrum.
- Förskolegården har fått en stark identitet där naturmaterial, återbruk och genomtänkta detaljer skapar en lekfull och hållbar miljö.
- Projektet visar att hållbar landskapsarkitektur inte behöver vara komplicerad – med rätt samarbete och tydliga mål går det att skapa smarta och vackra lösningar.
Vad har kunnat återanvändas
Återbrukade produkter var:
Små - och storgatsten, bänkbord, skrapgaller vid entréer, granitkantsten, granitmurar, trappa av granit, rutschkana, bakbord vid sandlådor, cykelställ, låda för sand (vinterskötsel), marksten, pålkap för grundläggning av komplementbyggnader, halva sträckan sinusplattor för ledstråk.
Samt trä och stenar från platsen till lekstrukturer.
Cirkulära material som använts
All marksten och utrustning har hanterats för att kunna renoveras och/eller återbrukas på annan plats.
