Många intressanta presentationer på nätverksträff om cirkulär skola

Skolverksamheter står inför stora utmaningar just nu. Barngruppernas storlek förändras snabbt, och det gör att lokalbehovet förändras. Samtidigt behöver fastigheterna klara dagens krav kring tillgänglighet och tekniska funktionskrav, vilket många äldre byggnader inte är dimensionerade för. Det gör att kommuner och fastighetsägare ofta hamnar i svåra avvägningar mellan renovering, ombyggnad eller rivning och att bygga nytt.

Men det innebär också ju också stora möjligheter. Genom cirkulära strategier kan vi både förlänga livslängden på befintliga skolor och skapa flexibla lärmiljöer som klarar framtidens behov och samtidigt gynna klimatet, ekonomin och barnens vardag.

Den 5 december bjöd CCBuild in till ett webbinarie om cirkulära lösningar för skolor och förskolor och många deltagare visade att intresset är stort kring den här frågan.  Carina Loh Lindholm, CCBuild, inledde med att hälsa alla välkomna. Hon berättade kort om CCBuild och presenterade dagens program för att sedan välkomna dagens första talare.

Om värdet att bevara och återbruka skolor

Sandra Moberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, redovisade en studie om klimat- och resursvinster vid bevarande och återbruk av skolor i Halland som har gjorts genom ett projekt i Bruka Halland. Studien genomfördes på två skolor med fyra scenarier:

1.      Mindre ombyggnation

2.      Stomren ombyggnation

3.      Bevarande av bottenplatta

4.      Rivnings- och nybyggnadsscenario

I studien ställde man sig frågan:

 "Hur mycket minskar klimatpåverkan och avfall med cirkulära scenarier jämfört med nybyggnation?"

En jämförelse visade att mindre ombyggnation gav upp till 91% lägre klimatpåverkan och 97% mindre avfall jämfört med nybyggnation. Stomren ombyggnation gav 60% lägre klimatpåverkan och 78% mindre avfall och materialförbrukning. Bevarande av bottenplatta innebar 30% lägre klimatpåverkan och 48% mindre avfall. Störst effekt ger en kombination av bevarande och återbruk.

Man tittade också på vilka typer av produkter som har största potential för minskad klimatpåverkan vid återbruk. Bland dem hittar vi innerdörrar, skåp, fönster, tegel och betongbjälklag.

En framtidsanalys visade att cirkulär hantering av skolor i Halland kan minska klimatutsläpp med ca 7% av regionens byggrelaterade utsläpp.

Metoden som använts i studien möjliggör tidiga klimatberäkningar för beslutsfattare.

Ekonomiska drivkrafter bakom rivning av skolor

Björn Johansson, White arkitekter, presenterade en rapport om ekonomiska drivkrafter bakom rivning av fungerande skolor. I rapporten har man studerat fall av rivna skolor i Göteborg (Lundby gymnasium) och Vaxholm (Norrbergaskolan), analyserat beslutsprocesser och ekonomiska motiv samt gjort litteraturstudier och intervjuer.

Drivkrafter som man tittat närmare på är:

• Kommunens egna förutsättningar
• Friskolereform, skolpeng och kravställningar på skollokaler
• Pedagogik och organisation
• Arkitektur och teknik
• Stadsplanering och samhällsutveckling

De 3 viktigaste slutsatserna från rapporten är:

1.      Brist på lokalprogram anpassade för befintliga skolor leder till att äldre byggnader framstår som otillräckliga.

2.      Kommuners stuprörsekonomi gör det svårt att överblicka totala kostnader för rivning och nybyggnad.

3.      Klimatfrågan väger ofta för lätt i den tidiga beslutsprocessen, och verktyg för rättvisande klimatberäkningar saknas.

Rapporten tar upp förslag på utveckling av t.ex. verktyg och styrmedel som behövs för att möte de utmaningar som identifierats. Det kan t.ex. handla om att utveckla miljöcertifieringssystem och lagstiftning för att bättre värdera klimatpåverkan.

Kumla skola - Modernisering och renovering för kommande krav

Karin Lindgren Jeppsson, AIX arkitekter, berättade om ombyggnationen av Kumla skola i Tyresö. Projektet visade på utmaningar med bristfälliga relationshandlingar, tekniska inventeringar och kompromisser kring tillgänglighet och lokalprogram.

Kumla skola i Tyresö bestod av flera byggnader från 1948 och 1968.

Huset från 1948 var från början tänkt att enbart omfatta en renovering av ytskikt. När det stod klart att byggnaden inte klarade de krav som ställs på dagens skolfastigheter valde man att göra en jämförelse av vad som skulle krävas i en ombyggnation för att uppnå kraven mot att riva och bygga nytt. Tyresö kommun valde att bevara byggnaden och göra de nödvändiga förändringarna för att möta dagens standarder.

Ombyggnationen krävde omfattande tekniska inventeringar, bl.a. för att hantera brandskydd, tillgänglighet och ventilation. I dialog med verksamheten fick lokalprogrammet anpassas och kompromissas för att passa befintlig byggnad. Samarbete med entreprenör och driftorganisation var avgörande för projektets framgång.

En lärdom från projektet är vikten av tidiga och noggranna tekniska inventeringar samt flexibilitet i projekteringen.

Kumla skola

Kulturhistoriska skolfastigheter rustade för framtiden

Cilla Jansson och Lorena Zavala, Krook & Tjäder, visade exempel på hur kulturhistoriska skolbyggnader i Göteborg har bevarats och anpassats till nya behov, med fokus på identitet, materialkvalitet och reversibla lösningar.

I presentationen visades exempel på skolor från olika epoker (1890-tal, 1940-tal, 1950-tal, 1960-tal) som bevarats och anpassats till moderna krav, nya målgrupper och funktioner. Gemensamt för alla exempel är att de är byggda som skolor, de har verkat som skolor och fungerar fortfarande som skolor.

Värden som lyftes var identitet, relationer och materialkvalitet för långsiktig användbarhet. Reversibla och flexibla lösningar idag möjliggör framtida förändringar utan att förlora byggnadens karaktär. Bevarande av originaldetaljer och återbruk av inredning och byggnadsdelar är centralt för både klimat och kulturvärden.

 Aschebergsgymnasiet

Hoppet Två - Återbruksprojekt med ekonomiska, hållbara och arkitektoniska värden

Karin Skoglund, Kaka arkitekter, presenterade Hoppet Två, ett återbruksprojekt där en förskola byggdes på befintlig bottenplatta och med återbrukat plåttak och fönster. Projektet visade att återbruk kan vara både ekonomisk fördelaktigt, ge stora klimatbesparingar och höja den arkitektoniska nivån.

I projektet utgick man från det som redan fanns och man tittade på att återbruka så mycket som möjligt med syfte att driva klimatneutralt byggande framåt. Den nya förskolan byggdes på befintlig bottenplatta och byggnadens plåttak återanvändes. Fönstren som användes kom från annan skola och den undermåliga stommen från det tidigare huset återanvändes i en pergola som ger skugga på gården. Projektet visade att återbruk kan ge både ekonomiska och klimatmässiga vinster, t.ex. 80% mindre koldioxidutsläpp från markarbete.

Arkitektoniska värden skapades genom att utgå från befintliga strukturer, t.ex. veranda och atriumgård. Det bevarade bottenplattan satte ramarna för arkitekturen. Atriumgården är ett exempel på det. Den är ett resultat av den återbrukade bottenplattan, då den befintliga huskroppen var djup och mörk. För att klara av att möta dagsljuskrav behövdes ljusinsläpp centralt i huset.

En avgörande faktor för det lyckade återbruket var kontinuitet i projektgruppen och flexibilitet i projekteringen. Projektet omfattade även återbruk i landskap och lekutrustning, samt bevarande av träd och konstnärliga detaljer i utemiljön.

Atriumgården tillkom som ett resultat av den återbrukade bottenplattan. Även plåttaket är återbrukat.

Renoveringen av läroverket i Skövde visar vägen 

Maria Liabäck, Skövde kommun, beskrev ombyggnaden av Läroverket, där entreprenadformen partnering och återbruk gav både ekonomiska och miljömässiga vinster. Hon betonade vikten av kommunalt ledarskap och erfarenhetsutbyte mellan projekt.

Läroverket är en byggnad från 1928 som verkat som skola för olika typer av målgrupper genom åren. 1961 byggdes delar om. I det senaste projektet skulle byggnaden anpassas för vuxenutbildning och en stor ombyggnation gjordes. Maria berättar hur arbetet med ombyggnationen gick till och hur man valde att gå tillväga för att lösa frågor kring tillgänglighet och anpassning till moderna krav, den nya målgruppen och samtidigt bevara så mycket som möjligt. Man valde t.ex. att renovera alla fönster i stället för att byta ut dem vilket gav stora besparingar både ekonomiskt och på klimatpåverkan.

I kommunen har man gjort viktiga lärdomar från renoveringen av Läroverket som man nu tar med in i alla framtida projekt:

• Återbruksinventering
• Klimat och miljökriterier i upphandlingar
• Säkerställa återbruket i övergången mellan olika faser

Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan projekt i Skaraborg har lett till ökad resursoptimering och återbruk. Maria betonade vikten av att kommuner vågar gå före och ställa krav för att driva utvecklingen mot cirkulärt byggande.

En glashiss installerades i trapphuset i Läroverket för full tillgänglighet

Webbinariet avslutades med en frågestund där deltagarna bl.a.  fick frågan om utmaningar med återbruk från olika byggperioder.  1990-talet lyftes som en utmanande period och vissa 60- och 70-talsbyggnader ansågs svårast p.g.a. materialval och tekniska lösningar.

En inspelning från träffen och presentationen finns på CCBuild teamsyta för anslutna aktörer. Saknar du åtkomst till teamsytan så kontakta oss på ccbuild@ivl.se.

I CCBuilds kunskapsbibliotek hittar du bl.a. de rapporter som nämnts under webbinariet. 

I vårt kalendarium hittar du våra kommande träffar.